mybrandmedia

I veckan åkte jag på en ordentlig smäll på mitt opererade knä och vilade därför i veckan, var osäker på om jag skulle vara med på matchen överhuvudtaget.

När jag väl var på plats i Eskilstuna och värmde upp så kändes det i knät men inte så pass mycket att jag inte kunde vara med så jag körde. Innan start fick jag reda på att jag bara skulle köra anfall och vila i försvar vilket lät som en bra lösning då mitt knä inte var hundra.

Jag började bra och gjorde ÖSKs första mål  redan då kändes det som att det här kunde bli en bra match från min sida. Jag kände självförtroendet och framförallt känns det som att mitt skott från 9m börjat komma tillbaka, lika bra som när jag var yngre och bara sköt utifrån.

Som sagt självförtroendet var sakta påväg tillbaka,jvligt positivt!!

Sen har jag underbara lagkamrater som peppar mig sjukt mycket också.

Matchen gick inte riktigt som vi hade hoppats på,vi låg under nästan hela matchen. Vi spelade c-flicks handboll,riktigt pinsamt. Kastade gris på planen, tappade en massa bollar och försvaret var inte det bästa. Tyvärr gjorde vi en rutten match mot ett lag som vi borde ha slagit med 10-20 bollar.

Det hade räckt med att vi spelat som vi tränat i veckan men det blev inte så.

I mitten av andra halvlek åkte jag på en skada i knät igen. Jag stod i försvar och vår 3:a brottades med en av anfallarna vilket slutade med att den ena tjejen landade på mitt ben/knä som vred sig.

I och med att hon kom från sidan så gjorde det riktigt ont, jag trodde att benpiporna stod rätt ut. Tänk att hon la hela sin vikt på mitt ben som stod upprätt och förmodligen så försökte knät att hålla upp det samtidigt som smällen kom. Med andra ord så är jag skadad igen, förhoppningsvis inte lika illa som sist.

I dag kan jag stödja på det men det värker fortfarande. Sidledsförflyttningar kommer inte på tal,kan bara gå rakt framåt och jag kan inte lägga all vikt på knät heller.

Tror inte att det är något allvarligt,har nog bara vridit till det lite så det blir nog bra om några dagar.