mybrandmedia

Just nu känns det tufft att vara vuxen, skulle gärna vrida tillbaka tiden- sisodär en 15 år eller så. DÅ slapp man ta stora beslut hela tiden, man slapp känna konstant ångest och stress. Man var ovetandes om det mesta och levde mer i nuet. Något man kanske borde göra nu också.

De senaste dagarna har varit upp- och ner,

- match i onsdags, det gick helt okej. Ger mig själv godkänt i försvar men inte mer än så. Hostade så mycket så jag spydde efter matchen.Feber

- torsdagen, ont i hela kroppen. Orkeslös-förkylning och ont i knät.

- fredag, mår mycket bättre och tror naturligtvis att jag förskonats från en rejäl förkylning.

- lördag, kroppen säger ifrån igen.Helt slut som artist och på natten vaknar jag upp med illamående och spenderar någon timme med huvudet i spy-läge.

- Idag, känns mycket bättre dock mår kroppen fortfarande risigt. Känns som att det börjar bli lite för mycket.

SÅ nu sitter jag här och funderar på om jag har tagit mig vatten över huvudet, har kanske för många bollar i luften samtidigt. Jag får inte riktigt någon tid för mig själv och det är väldigt mycket hängande och flängande fram och tillbaka.

Imorgon börjar en ny termin på universitetet och jag ska försöka att pallra mig dit, hur dåligt jag än mår. Måste gå på föreläsningen annars kommer jag efter direkt, vi har ju trots allt tenta redan andra veckan :S

Sen blir det hem till sängen och bädda ner sig igen, stå över träningen i hopp om att kroppen kan återhämta sig ordentligt och slå bort förkylningen eller vad det nu är för något.