mybrandmedia

Det går framåt med rehabträningen, förra veckans möte med sjukgymnasten var riktigt positivt.
Svullnaden är så gott som helt nere och det är okej att börja löpträna nu vilket känns helt underbart. I torsdag fick jag göra min premiär på löparbandet så sjukgymnasten kunde se att allt såg ut som det skulle med muskler osv.
Känslan att få kliva upp på löparbandet igen gav mig nästan tårar i ögonen, för nu kändes det som att jag var tillbaka igen, tillbaka på riktigt och utan smärta.
I dagsläget känns det riktigt bra är helt smärtfri även när jag löper och kör vissa maskiner som jag tidigare inte kunnat på grund av smärtan i knät.

Operationen var definitivt värt mödan även fast det kändes ganska hopplöst i början, det går ju otroligt segt i början. Dessutom började man fundera på om man kanske skulle ha opererat efter säsongen istället, men det hade inte varit ett alternativ. Inte enligt min sjukgymnast och läkare, det var viktigt att åtgärda detta så fort som möjligt medtanke på hur det såg ut i knät och smärtan.

Som grädden på moset fick jag veta att jag förmodligen kan träna handboll redan nästa vecka eller veckan därpå. Men han kunde inte säga hur mycket eller vad jag kan träna, för jag antar att jag inte kan vara med på riktiga handbollsträningen. Just nu kör vi långdistanslöpningar+ styrketräning hela veckan ut, sen blir det intervaller veckan därpå och förhoppningsvis något som involverar handbollen. Vi får se helt enkelt.